proteser i tankarna för det som saknas
för det som glömts bort för längesen
då när alla hade vind i håret
och rosor på kinderna utan att generas
musik i händerna i kroppen
symfonier genom alla ord som bildas
skriv ner alla toner på trottoaren
att passera är inte att förbise
bara att förbigå
himmelen brinner i blåa lågor
drivved i vattendrag driver förbi
någonting i utkanten av vattenbanken
blir någonting i kanten av tankenbanken
kryckor som stödjer orden som haltar
utan kommatecken och punkter
blir de handikappade i trafiken
toner som skär och bleka kinder
protester för allt som glömts bort
för allt som skulle kommas ihåg
men förbisetts

.

morgonljus i ditt ansikte
ränder av persiener
strimmor av ledtrådar
över dagar framöver
över din kropp
över min kropp
ränder av dåtid
över dagar från förr
över oss
morgonljus i våra ögon
på våra ögonlock
genom våra ögonfransar
blir skuggränder
över våra kinder
våra händers skuggor
över våra kroppar
blir handavtryck
i morgonljuset

.

tysta natten med värmeljus i fönstrena
andas imma i handflatan
vi är för stora för att rymmas i snöglober
frasiga tankar fryser till is
förstenade monster på hustak blir stenstoft en vacker dag
vittra inte sönder älskling
du är inte gjord av sten
kaffe kallnar i genomskinliga glas
när strandkanten når havet bildas kompletthet
att leka med eld under ytan är det farligaste du kan göra
man ser inte lågorna förän de bränner
andas imma i handflatan
vattenpussar speglar flyttfågelspilar
ligg bredvid mig och vi avspeglas i våra händer
illusioner av vågor emot havsbotten
skapar katedraler med solkatterna
andas imma i handflatan
vi är förstora för att rymmas i snöglober
vittra inte sönder älskling
du är inte gjord utav sten
ligg bredvid mig när vågorna täcker stranbanken
jag ska dränka din kropp med mina läppar

.

logik söker logik i trasiga byxfickor
håll i botten skapar ihålighet i själen
tomma trädstammar stammar ord
när ingen hör lyssnar alla
stammning blir ord bildar meningar
meningen med trasiga byxor är erfarenheten
erfaren; er fader; är fadd era
tråkig smaklös tillintetsägande tidsålder
tids nog åldras vi till äldre men
innan det skall vi vara unga
med hål i byxfickor och darrande tungor
stakiga meningar och skärsår i själen
införskaffande av erfarenhet [snedstreck] lärdom
kommer igenom trasighet och fula byxor,
därför går vi barbenta.

.

det brinner i tallskogen utanför våra fönster
över sjön stiger rökmoln
målar himmelen svart
och vi ser på och blåser ut våra värmeljus
släcker törst med mjölkutspätt kaffe
och bryter knäckebröd i små smulor
matar hackspettarna i träden
och domherrarna på marken
de som stannat kvar i värmen från vinterfjädrar
som klarar av att inte frysa itu
när tallskogen blir vit av frost
och vi häller smält stearin över isen

.

du smälter snön inunder min hud med dina händer
dina händer över mig smälter snön inunder mig
under min hud smälter snön utav dina händer
du smälter ner mina isblockeringar
med händer värmer du mig från snökylan under min hud
dina händer får smältsnö att rinna från mina ögon
min kyla består inte dina händers berörande värme
du är en mickrovågsugn och jag är ett pågående projekt inom dig
du värmer mig
jag fryser utan dig

.

yttersta kanten av ytterligheten utmanar vägens bräckliga kurvor
utsidan reser djupa stup och sänker sig i branta bergväggar
ishalka blir blixthalka om vägen inte är saltad
någons öde blir att blixtra in i bråda bergväggar
rosor fryser fast i rabatter som blir frostiga blomsterängar
i bakgrunden hörs svaga svängningar i lågmälda musikmelodier
miljontals yrselförseda vibrationsmolekyler i kontakt med
ytterligheten bildar branta stup och djupa väggar
väggar vägar kant i kant bildar kanter
kanter bildar stup bildar resningar blir
någonting att falla ifrån blir någonting att falla in i
på yttersta kantens möjliga ytterlighet utmanas slut och start
ishalka blev blixthalka i en krasch med novembervindar och decemberandetag

.